Ett ufo gör entré - Jonas Gardell

"[...] Jag ser på fotona av mig själv som femtonåring, och jag känner igen mig. Som ett ufo, som ett foster, svävade jag sakta i luften, för mig själv, i mitt eget mörker. Hur kunde jag överleva? Det vet jag inte själv. Men jag känner igen mig, liksom jag känner igen mig i andra som jag.
        De som tillhör ett annat land. De konstiga. De som färgar håret och skär sig i handlederna och går för sig själva på skolgården. De som blir punkare och homon och psykon. (om de inte tar livet av sig.)
        Knäppskallarna. Knasbollarna. Idioterna. Galningarna. Marsmänniskorna. "Who loves Aladdin Sane?"
        Gossar och töser som inte är som de ska, som inte kan dölja att de är av en annan sort.
        För det syns på dem. De bär sitt särmärke i pannan, på handleden. Deras annorlundaskap är präglat i deras hud, i deras lukt, deras sätt att anadas, deras stora, svarta ögon.
        Mitt folk. Mina bröder och systrar.
        Vampyrer som söker vampyrer.
        Monster som söker monster.
        Svanar som söker andra svanar.
        Ni finns. Ni är underbara.

Det här är min hälsning till er.

Juha Lindström

Kommentarer
Postat av: josefin

Gardell är gud, har jag upptäckt efter De halvt dolda!

2009-01-25 @ 19:24:23

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0