Min blogg, mina regler...

Nu har jag som ni ser ändrat designen på bloggen och tyckte det var dags för ett nytt inlägg... Fast jag har ingen aning om vad jag ska skriva. Egentligen är det rätt så onödigt... och konstigt! Varför känns et som att man måste lägga in ett nytt inlägg när man ändrat designen? Iaf är det så för mig, men varför? Det är ju inte precis som om någon skulle missa att bloggen går från chockrosa till brunt? Men ändå sitte rjag här och skriver. Kanske man är osäker och vill ha respons på designen, vilket också är onödigt ewftersomjag antagligen inte skulle ändra designen även om någon annan bad mig. Det är trots allt min blogg och mina regler som gäller! Jag får göra i princip vad jag vill med den. Hmm, rätt så intressant tanke, jag skulle kunna skriva ett helt inlägg om konsten att skala en banan och ni skulle inte kunna göra något åt saken. Iofs skulle det nopg vara rätt så komiskt med ett inlägg om hur man skalar banan. Men som sagt, min blogg, mina regler, och min blogg handlar inte om bananer. Vilket påminner mig om mina fina länkar (den som är duktig och listar ut hur bananer får mig att tänka på mina länkar får en kaka :D), där finns bl.a. mina vänners bloggar som jag tycker är värda att läsas, men även lite random spel och grejs. Länkregistret byter innehåll lite då och då så se till att hålla er uppdaterade om ni inte vill gå miste om något.

Jag kom på att jag borde berätta att jag äntligen fått min psykolog. Bup ringde i veckan och jag har tid på fredag innan skolan börjar (Jag börjar kl. 10.35 på fredagar). Jag är faktist jäkligt imponerad, min läkare tog kontakt med BUP innan jullovet och jag har fått min psykolog redan nu. Den svenska psykiatrin brukar vara mycket långsamare efter vad jag har hört. Sen kanske det gör skillnad att det var just min läkare som tog kontakt och inte jag själv, men vad vet jag. Hur som helst ska dom göra en utredning på mig nu så får vi se hur det går. Jag är positiv, men samtidigt har man ju hört massa skit om BUP. Men jag är  positiv iaf, vad kan jag annat göra att hoppas liksom? Aja, det var väl allt för den här gången.

BYE!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0